Köpa begagnade smycken och Swedac

I Sverige har vi något som heter Swedac.
Swedac är ansvarig myndighet för frågor om ädla metaller.
Där kan man läsa om ädelmetallkonventionen som Sverige är medlem i. Man kan se vilka fler länder som är med och vad de olika stämplarna står för.


https://www.swedac.se/tjanster/adelmetall/


http://www.hallmarkingconvention.org/

Att köpa begagnade smycken på stadsauktioner och loppis, det är kul och oftast en bra affär.
Man kan hitta originella smycken, härliga bijouterier eller ett smycke man länge önskat sig, men inte tidigare haft råd till.
Men se upp!
Titta så att smycket är helt, du har troligen inte möjlighet att ångra köpet. Fattas det en sten, eller sitter någon sten lös i fattningen? Är låset helt? Har kedjan klämskador? Om du tror dig köpa ett guld eller silversmycke, titta om det är  korrekt stämplat. Det finns all anledning att gå igenom smycket noggrant. Kanske kan eventuella skador rättas till hos en guldsmed?
Det finns också en hel del kopior på kända designers och varumärken. Det kan vara svårt att se skillnad på dessa.

Men låt inget av detta avskräcka dig, att leta fynd är både kul och spännande! Lycka till!

Sigurd Persson

Sigurd Fritiof Persson, föddes i Helsingborg 1914. Han gick som lärling hos sin far silversmed Frithiof Persson som hade guldsmedja i staden.  Efter andra världskriget blev formspråket mer förenklat och Sigurd blev känd för sina enkla men kraftfulla och raffinerade formar.  Sigurd Persson samarbetade med Silver och Stål i 40 år och formgav under denna tid många olika konsumentprodukter.  Han blev känd som en förnyare av kyrkosilver. Han hade fler utställningar och fick sitt nationella genombrott på NK i Stockholm med utställningen 77 ringar som blev både en konstnärlig och kommersiell framgång.  Han har bl.a. formgivit vår 5-krona, bestickserien Servus och kaffekitteln Mamsell. Han har formgivit allt från diskborstar till möbler.  Men jag väljer att framhålla hans smycken.  Det intresserade honom mycket. Det var hanterbart och det krävdes inte så mycket material. (Inte oviktigt under krigsåren på 40-talet).

”Sökandet efter den "geometriskt" förenklade formen, å ena sidan, och utforskandet av den naturligt vuxna formens spänning och karaktär, å den andra, är de två trådar Sigurd under hela sitt livsverk tvinnar samman till en hållbar ariadnetråd” från Sigurd Persson.se

Sigurd Persson räknas som en av 1900-talets största svenska formgivare.